Tror det är en väldigt konstig dag för Emil Jönsson. Just nu var han bara tacksam och inte lycklig. Tror hans sambo (Anna Haag) är lycklig faktiskt, oavsett vad. Hon älskar ju honom. Men man ser rätt mycket på bilden. Emil ser enbart chockad ut, medan Anna ler och fått Emils blommor. 

Jag gillar Emil, han är fantastisk, njut av bronset, gör det. 

Hörde följande på TV: 

Anna: Nu åker vi ifrån det här stället. 

Emil: Ja nu åker vi hem. 

Anna: Nehej. Du ska på dopingkontroll. 

Kände att det beskrev dagen bra, Emil förvirrad, Anna förvirrad, men glad.

Imorse åkte jag motvilligt till skolan, det var ju sprint idag! 

Tur som vi hade så var vår mattelärare ledig, så jag kom till Fagersta 14:12, och finalen skulle börja 14:30. Jag cyklade hem, och var hemma 14:16, galet! 

Damernas final vanns av Norge, dubbelt upp... Men inte Marit! Alltid något!! 

På herrsidan, ja herre gud, vart ska man börja. Tre svenskar i final, Marcus Hellner, Teodor Pettersson och Emil Jönsson. Emil dog lite smått efter 200 meter elr nått. Sedan körde de andra fem på, sen ramlade tre stycken, där bland Marcus tyvärr. Det var bara Teodor och norrmannen Ola Vigen Hattestad. Den duellen vann såklart Ola Vigen, de där norrmännen... Men tredje platsen alltså, när de andra ramlade där, så åkte Emil förbi, och var vips på tredjeplatsen, lyckades komma in på upploppet som trea, och åkte in i mål som trea, direkt efter målgången ramlade han ihop, och svimmade. 

Men en helt galen dag, med två svenska medaljer!! Helt otroligt, galet, sinnessjukt, ja you name it! 

Trött silverhjälte

Helt utslagen Bronshjälte! (Snacka om tävlingsskalle, skadad rygg hade han också. Helt otrolig! Har jag sagt att jag gillar honom?)