Du gamla du fria är alltid lika rolig att höra!!

Nu skakar jag ännu mer, jag gråter. Men denna gång är allting utav lycka, precis allting!!!

Sarah Sjöström gråter, men av att hon gjort ett helt otroligt lopp, efter att utklassat allt och alla. Efter ett VM-guld!

Emma Igelström skrev på twitter att hon kände på sig att vi skulle få höra "Du gamla du fria" ikväll, och hon fick rätt!

Jag är sjukt lycklig för Sarahs skull, och det måste varit sjukt skönt för henne att få revansch efter alla fjärdeplatser!! 

STORT GRATTIS!!!!

Snart är det dags, snart börjar finalpasset. Jag skakar som en tok. Vet inte riktigt varför, eller jo, jag är sjukt nervös för Sarah Sjöström. Jag unnar henne verkligen en medalj, efter alla fjärdeplatser. 

Vet dock inte om jag kommer våga titta, antagligen kommer jag sitta och bläddra över till en annan kanal och bara se slutet, bara för att jag är så sjukt nervös. Verkligen jättenervös, jag vet inte riktigt varför jag blev det till just denna tävling. Men det kom smygandes för en timme sedan och nu är käänslorna "all over the place". 

Men håll en tumme eller två!

Jag säger som Emma Igelström (går att hitta här!) vem kommer inte ihåg Sarahs tårar från OS? Vem kommer inte ihåg när hon besviken, arg, frustrerad, ledsen, slår knytnäven i kaklet och tror att hon brutit handen av sig själv? 

Jag kommer ihåg det, jag minns det så väl, jag minns när hon säger till media, "Jag vet inte vad som händer i framtiden, jag vet ingenting just nu, jag vet knappt vem jag är just nu." med rinnande tårar och sprucken röst. Jag grät, jag kände en tomhet som jag inte trodde jag skulle få uppleva igen (Kände den dock när Sverige åkte ur EM i år) och bara för att få dela smärtan med Sarah slog jag handen i väggen. Jag kunde inte dela hennes psykiska smärta, men den fysiska skulle jag i alla fall dela med henne, på ett eller annat sätt. 

I år, i VM har hon en helt annan roll. Vid OS, var det Sarah och Therese Alshammar, men Sarah fick ta över favoritskapet när Therese fick diskbråck. Ett favoritskap som hon inte behövt känna förut, då Therese alltid varit där och kunnat ta den rollen. I VM i år, är inte Therese med, hon har precis blivit mamma, hon har en helt annan roll. I år vet Sarah om att hon är Sveriges favorit, hon vet att hon ska "visa vägen" för de yngre, och ändå är hon inte ens 20 år. Hon har rutin som få har, och då är hon ändå väldigt ung. 

För några år sedan var Sarah Sjöström den unga och lovande som slog till ibland, sedan kom 95:or, 96:or och 97:or, då var Sarah plötsligt inte en av de yngre, hon befann sig någonstans i mitten. 

Men nu när Therese Alshammar sitter hemma, med ett barn, och får heja, så ska 90-talisterna ta plats, och visa vad de går för, nu är det dags för den nya generationen att ta för sig på riktigt. Nu är det dags att visa för andra nationer att vi har en framtid, och att vi inte behöver Therese Alshammar hela tiden för att lyckas. Hon har varit en viktig del, och vid en comeback kommer hon vara lika viktig igen, men under tiden är det dags för de unga att ta plats, och visa att de kan. 

Simförsöken är igång idag, och har varit det i ca 1h. 

För svenskdel gällde 100 meter bröstsim, och det gick bra för Jennie Johansson! Hon simmade på 1.07.21, vilket var åttonde tid av alla, och hon var klart vidare till semifinal! 

Sedan så fanns den omänskliga Rūta Meilutytė som är 16 år, och simmade som jag vet inte vad, hon slog mästerskaps rekord med 1.04.52 vilket var sjukt nära världsrekordet! Förstå att vara 16 år, och ja, herre gud, hon vann ju OS guld förra året och allt. Jag blir helt stum. 

Jag har snabbt och enkelt lämnat fotbollen som du kanske förstår. 

Jag är över till simning och tänkte berätta om hur det gick i kvällssimningen, där Sarah Sjöström simmade semifinal på 100 meter fjäril. Det gick helt kanon och även om hon inte simmade under 57 sekunder så gick hon till final med snabbaste tiden. 

Som du kan läsa i ett tidigare inlägg, så håller jag tummarna för att det inte ska bli ytterligare än fjärdeplats, men jag ska inte sätta upp några förväntningar utan bara hålla tummarna och se. Gör det du med! 

Sverige (damer) simmade även stafett, och där var målet en finalplats, och det blev det. I finalen simmade alla fyra jättebra, och laget kom fyra. Visst det är en fjärdeplats, och en fjärdeplats kan kännas tråkig, men alla var så himla nöjda, då de var ett lag som skulle ha svårt att ens gå vidare till en final, och då alla simmade på toppen av sin förmåga. 

Det är sånt som gör mig så glad, när idrottare som gör väldigt bra ifrån sig kan vara glada över det även om de inte vinner. Kan skriva ut vad Sarah Sjöström sa efter lagkampen: 

"Jag är otroligt glad, och väldigt stolt. Vi simmar på ett sätt som vi inte gjort på väldigt länge. Vi presterar på en nivå som är fjärde bäst i världen, det är otroligt Vi gör det när ingen tror det, vi gör det med ett ungt lag. Laget är ungt, men vi simmar med en otrolig glädje. Vi simmar på lagpers, och det är utan Therese Alshammar i laget, det bevisar att vi har en tid i simning även när Therese slutar helt. Vi är otroligt glada för hennes skull att hon blivit mamma, men vi ser fram emot att tävla med och mot henne igen. Men en dag slutar hon, det gör vi med, men hon gör det antagligen innan, och då har vi en framtid efter det också, så det är extremt roligt att veta!" 

Måste även tillägga att Sarah simmar final senare idag. Klockan har ju slagit över midnatt. 

Det var idag ett år sedan hon var favorit i OS, men kom fyra, idag på pricken. Men jag tror inte att hon vet det, eller om hon gör det så kopplar hon av det helt och simmar på en annan nivå, och på det sätt som vi vet att hon kan simma. För när Sarah simmar som hon kan, då är hon bäst i världen, då finns det inte någon som vinner över henne!